Kategoriarkiv: Protokoll

Kolesterol, statiner och koppling till hjärt- och kärlsjukdomar

Ny forskning kring kolesterol, triglycerider och statiner (framför allt atorvastatin/Lipitor, Crestor och simvastatin) har föranlett ett större engagemang i frågan. Hjärt- och kärlsjukdomar tillhör idag de stora folksjukdomarna, detta har med all önskvärd tydlighet visats av hjärt- och lungfonden.

Kolesterol en blodfettsyra, flera olika varianter finns och de är alla livsnödvändiga. De behövs i en lagom stor dos för att upprätthålla kroppens metabolism. De är särskilt viktiga för kroppens hormonproduktion samt viktiga funktioner i kroppens cellmembran.

Den senaste forskningen redovisas nedan under respektive rubrik.

Högt kolesterol och forskning

Nya ansträngningar inom kolesterolforskningen behövs för att komma till rätta med en av de största globala utmaningarna inom sjukvården som har seglat upp under de senaste decennierna. Kolesterol är ett hett ämne. Kostråd kring kost och diet för personer med högt kolesterol kan behöva justeras varefter ny forskning upptäcker nya samband och gamla föreställningar måste omvärderas. Tyvärr finns inga tydliga symptom på högt kolesterol utan det måste till ett läkarbesök med tillhörande blodprov. Först därefter kan adekvata åtgärder sättas in. Fokus på kost grundläggande orsak bör vara vad som kommer först på agendan. Ett svar på varför dessa avvikelser uppstår från första början och vilka kostråd som skall ges. Medicin mot högt kolesterol bör sättas in när inga andra åtgärder hjälper.

kolesterol_och_smor_1
Den gängse rådande forskningen säger att ett högt intag av mättat fett leder till höga kolesterolvärde. Fetter med stor andel mättat fett är bland annat smör.

kolesterol_och_smor_2_mattat_fett

kolesterol_och_smor_3

Den gällande ”allmänna” sanningen har förmodligen ingen gått förbi. Att en kost rik på fett, då främst mättat fett, så som smör, grädde och animaliskt fett ska bidra till höga kolesterolvärden har lett fram till dagens kostråd. Fettsnål kost och kolesterolfattig kost ska det vara.

Senare tids forskning har även lagt fram starka bevis för varför det goda kolesterolet fungerar som det gör. Forskare har visat att denna effekt är nära sammankopplad med den speciella S1P fettsyran. Denna fettsyra som har verkar ha gynnsamma effekter är mycket intressant. Viktig forskning har framfört modeller på hur transporten (i blodet) av kolesterolfettsyran går till. Denna kunskap kan bli en mycket viktig komponent i framtida kolesterolforskning.

Kolesterolvärden, koppling till hjärt- och kärlsjukdomar

Befolkningsstudier på mycket stora grupper utförda av forskare från vittskilda länder (främst i väst) har tidigt kunna visa i alla fall ett samband mellan höga kolesterolvärden och senare ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Det är dock inte helt klar lagt hur stor denna risk egentlig är, vad normalt värde är, vad som är normalt för kvinnor och vad som är lågt. Den gängse normen är att totalkolesterolet skall ligga under 5 mmol/l för att undvika hjärtsjukdomar.

Notera att det finns flera olika kolesterolvärden. Forsning har visa att olika typer av kolesterol (blodfetter) har olika inverkan på eventuell åderförfettning. LDL-kolesterolet ger förhöjda kolesterolvärden, HDL-kolesterolet ger minskade kolesterolvärden.

Tabell över vad som anses vara ”korrekta” kolesterolvärden finns att hitta på flera olika ställen. Olika länder har olika rekommendationer kring vad som är normala och vad som är onormala värden. Normalt sett är rekommendationerna de samma för kvinnor som för män.

Akut förhöjda kolesterolvärden av stress och förändrad kroppshållning (change in posture now, sic.)

In intressant studie från 1992 ”Acute cholesterol responses to mental stress and change in posture” beskriver hur koncentrationen av blodkolesterol varierar som direkt effekt av emotionell stress (PMID: 1558435).

Denna studie jämförde (gjorde en review av) effekten av akut mentalstress på ett antal försökspersoner. Man tittade på koppling till förändrad kroppshållning (eng. posture) hos försökspersonerna.

Denna intressanta studie visar på de invecklad samband som finns mellan olika aspekter av hälsa och kolesterol. Att testpersonernas kroppshållning påverkas av stress är knappast uppseende väckande, men att den också påverkas, indirekt och direkt, av högre kolesterolvärden är anmärkningsvärt. Kanske är detta en anledning till att så kallade ”posture brace” har kommit i ropet så mycket de senaste åren, t.ex. posture now som har visats på Shark Tank ett antal gånger i USA och även i Sverige.

Läkemedel, atorvastatin (Lipitor), simvastatin, rosuvastatin (Crestor)

Den normala gången för att behandla personer med höga nivåer av kolesterol är idag (enligt rådande konsensus) att börja med diet, kost och motion, för att sedan om detta inte hjälper påbörja medicinering med företrädelsevis statiner av olika slag. Det finns idag flera olika typer av läkemedel som alla sorterar in under benämningen statiner.

De 3 största är Lipitor med den aktiva substansen atorvastatin, Crestor med den aktiva substansen rosuvastatin samt simvastatin.

Blodfetter, triglycerider, HDL och LDL

Lekmannamässigt används blodfetter när nog ekvivalent som ett namn för kolesterol. Kolesterol är en typ av blodfetter, av vilka det finns flera olika typer. Triglycerider och kolesterol är två viktiga sådana som forskningen särskilt har satt fokus på då höga nivåer av dessa blodfetter kan ge upphov din senare åderförfettning och vidare till exempel blodproppar.

LDL är det blodfett som anses ligga bakom åderförfettning/åderförkalkning. Detta fettämne är inte vattenlösligt och löser sig följaktligen inte i kroppens blod. För att transportera denna typ av blodfetter till olika delar i kroppen behöver de därför först förpackas om. Detta görs med hjälp av lipoproteiner. LDL och HDL är lipoproteiner som transporterar kolesterolet i blodet. Ligger vi över gränsvärden för förhöjda blodfetter (kan visas genom provtagning) bidrar dessa höga nivåer till förfettning av blodkärlens innerväggar.

HDL fungerar annorlunda jämfört med LDL. Det har så att säga en omvänd roll och transporterar överblivet kolesterol tillbaka till vår lever. I Levern bryts kolesterolet ner och utsöndras via avföringen. HDL gör alltså att höga och förhöjda nivåer av kolesterol sjunker.

Genom diet och motion höga nivåer påverkas positivt så att de sjunker under uppsatta gränsvärden.

kolesterolet_och_kokosfett_1
För att undvika höga värden av kolesterol ska du, enligt rådande officiella, rekommendationer äta fettsnålt. Särskilt ska du undvika mättat fett. Kokosfett innehåller till exempel upp till 92 procent mättat fett.

kolesterolet_och_kokosfett_2_mattat_fett

kolesterolet_och_kokosfett_3

Kolesterolet – nya rön om antiinflammatoriskeffekt av HDL

Forskare har under det senaste årtiondet kunnat visa att HDL ”det goda” även har andra funktioner än vad som redan nämnt här. Genom att HDL kan sänka kolesterolet har det alltså kallats det goda. LDL har kallats det onda.

Nu har det visat sig att det finns fler positiva effekter av HDL. Det verkar ha en antiinflammatoriskeffekt och motverkar alltså inflammationer i kroppen. Blodkärlens väggar skyddas vilket motverkar att läcker.

Som nämndes inledningsvis så har forskare visad den viktiga funktion som fettsyran S1P spelar i denna process. Denna kunskap har länge varit okänd, men nu har det visat sig att just denna fettsyra bidrar till de barriärskyddande effekterna samt de antiinflammatoriska effekterna.

En ökad medvetenhet och kunskap om dessa mycket viktiga och aktuella pusselbitar ter sig allt viktigare. HDLs positiva effekt på kolesterolet är ett viktigt forskningsområde som troligtvis kommer att utveckla sig ytterligare de närmaste åren.

Relevant satsning på forskning och anslag kan leda till handfasta råd vad det gäller att sänka det onda kolesterolet och att höja det goda. Nya kostråd kan tas fram och nya produkter och mediciner kan utvecklas. En bättre och fördjupad kunskap om dessa processer, som beskrivits ovan, ger större möjligheter att utveckla effektiva och helt nya metoder för att minimera riskerna associerade med förhöjda nivåer av kolesterol.

Vidare läsning:

Den medicinska utvecklingen går framåt och var vi hamnar om 10 till 20 år är omöjligt att säga. Kanske har vi då helt andra förutsättningar och ny kunskap som gör att vi då kan förhindra mycket av det som i dagsläget anses obotbart. Den medicinska utvecklingen inom kolesterolforskningen har varit stor och det finns ingen ledning till att tro att den kommer att mattas av. Tvärt om. Med ökande ohälsa, fler som drabbas av hjärt- kärlsjukdom och högra nivåer av kolesterol och triglycerider (i stora och växande befolkningsgrupper) behövs mer forskning kring statiner som atorvastatin/Lipitor/simvastatin/Crestor och större anslag till forskning och utveckling.